(astronomi) den sjunde planeten i vårt solsystem, räknat från solen
Uran
Uruguay
noun, neutral
Uruguay
spåra ur, urspårad
verb
(järnväg) gå av (från) och hamna utanför spåret, vanligtvis till följd av alltför hög hastighet, kollision med något hinder, spårskada eller skada på något hjul
vykolejit
ur
noun
mekanisk klocka; speciellt en bärbar
hodiny
hodinky
ur
preposition
ut från ett avgränsat utrymme
z
ze
ur askan i elden
adverb
(idiomatiskt) från en dålig situation till en ännu sämre
z bláta do louže
ur-
/uːɐ̯/
affix
den allra första eller en tidig (primitiv) form (av något)
pra-
uran
noun, neutral
uran
urandioxid
noun
kemisk förening av uran och syre
oxid uraničitý
uraninit
noun
uranmineral som sällan förekommer i kristallinsk form, utan i regel bildar en glänsande svart till brunsvart eller grönsvart massa
smolinec
urban
/ʊʁˈbaːn/
adjective
městský
urbanisering
noun, ut
ökning av andelen av befolkningen i en region som bor i städer
urbanizace
urberg
noun, neutral
(bergarter) berggrund från jordens urtid
krystalinikum
basement
urdu
noun, ut
ett indoeuropeiskt språk som främst talas i Indien och i Pakistan
urdsky
uretan
noun, ut
kemisk förening av kol, väte, kväve och syre
ethyl-karbamát
urgermanska
noun, ut
hypotetiskt urspråk som tros ha föregått alla germanska språk
pragermánština
urin
noun, ut
moč
urinblåsa
noun, ut
(anatomi) organ (vesica urinaria) som förvarar färdig urin fram till miktion (blåstömning)
močový měchýř
urinera
verb
močit
urinledare
noun, ut
(anatomi) någon (ureter) av de två rörformiga strukturer som transporterar färdig urin från respektive njure (närmare bestämt från njurens njurbäcken) till (den gemensamma) urinblåsan
močovod
urinrör
noun, neutral
(anatomi) (exemplar av) den rörformiga struktur (uretra, urethra) som transporterar färdig urin från urinblåsan (som verkar som lagringsplats för färdig urin från njurarna) ut ur kroppen, genom urinrörsöppningen
močová trubice
urinvägsinfektion
noun, ut
infektion i urinvägarna
infekce močových cest
urinvånare
noun, ut
ursprunglig invånare, de som var först med att bebo ett område
domorodec
urmakare
noun, ut
hodinář
hodinářka
urologi
noun, ut
urologie
uroxe
noun, ut
ett utdött oxdjur (Bos primigenius) som nuvarande tamboskap härstammar från, men som var betydligt större än dessa
pratur
urringning
noun, ut
den öppning som bildas mellan en kvinnas bröst när hon har ett klädesplagg som inte täcker vardera brösts ena övre hälft
výstřih
urskilja
verb
rozeznat
urskog
noun, ut
(naturgeografi, biologi) mycket gammal och orörd skog
prales
ursprung
/ˈʉːrˌsprɵŋ/
noun, neutral
původ
ursprunglig
adjective
som ny, som ursprunget, som det var från början, originell
původní
ursprungligen
adverb
från början, då något först uppstod
původně
urspråk
noun, neutral
(lingvistik) utdött, gemensamt äldre språk ur vilket flera språk har utvecklats till att bilda en språkfamilj
prajazyk
urspårning
noun, ut
händelsen att ett tåg (eller dylikt) spårar ur, det vill säga åker av spåret och hamnar med hjulen utanför rälsen
vykolejení
ursäkt
noun, ut
urskuldande, begäran om förlåtelse
förklaringsgrund, förevändning, försvar, (giltig) anledning eller motivering
omluva
ursäkta
interjection
används för att be om ursäkt
promiňte
ursäkta
verb
(transitivt) förlåta
omlouvat
urtavla
noun, ut
rund skiva som skiljer en klockas visare från urverket och där tiden kan avläsas, vanligen försedd med streck och/eller siffror
ciferník
urtid
noun, ut
den äldsta tiden
(geologi) tidsperiod från jordens tillblivelse, numera ersatt av termen prekambrium