Rödluvan
noun, ut
Červená karkulka
rot, rötter
noun, ut
    1. (botanik) del av en växt som förankrar växten i underlaget, och har som uppgift att ta upp näring och vatten
    2. (anatomi) den del av en tand som fäster tanden i käken
    3. källa, ultimat orsak; ursprung, varifrån något är härlett
    4. (matematik) lösning av en ekvation; ibland även nollställe till en funktion
    1. kořen
    2. odmocnina
  2. (lingvistik) stammen av ett ord
    kořen
  3. (data) rotanvändare, den användare som har behörighet till alla funktioner på en dator, inklusive många som skulle kunna förstöra diverse komponenter av datorn om de hanterades fel
    root
ryka, rök
verb
(intransitivt) avge rök (om eld, vulkan, eller dylikt)
kouřit
rysa, rös
verb
uppleva en fysiologisk (och kanske även psykologisk) känsla över stora delar av kroppens hud, vanligen som svar på kyla eller (mental) spänning eller rädsla; ofta förenad med ofrivilliga, lätta darrningar och skakningar
třást
ryta, röts
verb
skrika upprört och kraftigt, högt och ovänligt
řvát
röd
adjective
  1. (färger) som har färgen rött; som har samma eller liknande färg som blod eller jordgubbar har; som har en färg liggande ytterst i regnbågen och övergående i orange på den inre sidan; som har en färg med frekvens 405...480 THz i det elektromagnetiska spektret
    1. červený
    2. rudý
  2. (ideologier) vänster eller revolutionär
    1. rudý
    2. červený
röd blodkropp
noun
(fysiologi) erytrocyt
červená krvinka
röd dvärg
noun
(astronomi) stjärna i huvudserien med en massa mellan 0,08 och 0,4 solmassor
červený trpaslík
röd flugsvamp
noun
en giftig svamp (Amanita muscaria) med stor klarröd hatt med vita prickar
muchomůrka červená
röd glada
noun
luňák červený
röd jätte
noun
červený obr
röda hund
noun
zarděnky
rödaktig
adjective
červenavý
rödbena
noun, ut
vodouš rudonohý
rödbeta
noun, ut
(botanik, grönsaker) Beta vulgaris, rotfrukt med karaktäristisk röd färg
červená řepa
rödek
noun, ut
(exemplar av) trädslaget Quercus rubra i släktet ekar
dub červený
rödfalk
noun, ut
poštolka jižní
rödförskjutning
noun, ut
(fysik) förskjutning mot större våglängder på grund av källans färd från observatören
rudý posuv
rödhake
noun, ut
en art (Erithacus rubecula) inom fågelfamiljen flugsnappare (Muscicapidae); individ av arten rödhake
  1. červenka
  2. červenka obecná
rödhalsad gås
noun
berneška rudokrká
rödhalsad snäppa
noun
jespák rudokrký
rödhuvad dykand
noun
zrzohlávka rudozobá
rödhårig
adjective
som har rött hår
zrzavý
röding
noun, ut
  1. individ av släktet rödingar (Salvelinus)
  2. (slang) femhundrakronorssedel
  3. (politik) socialist; kommunist
  4. (ålderdomligt) indian, särskilt prärieindian
siven
rödkål
noun, neutral
(grönsaker) en variant (Brassica oleracea var. capitata f. rubra) av växten kål (Brassica oleracea) inom familjen korsblommiga växter (Brassicaceae); samling individer eller växtdelar av arten rödkål
červené zelí
rödspov
noun, ut
břehouš černoocasý
rödstjärt
noun, ut
rehek zahradní
rödstrupig piplärka
noun
linduška rudokrká
rödtott
noun, ut
rödhårig person
zrzek
rödvin
noun, neutral
vin som vid tillverkningen fått en klar- eller mörkröd färg från druvskalen från blå vindruvor
červené víno
rödvingetrast
noun, ut
drozd cvrčala
röjsåg
noun, ut
(redskap, skogsbruk) motorsåg på skaft för att röja sly och buskar
křovinořez
rök
noun, ut
synliga små partiklar som uppstått då något brinner eller bränns
  1. dým
  2. kouř
röka
/ˈrøːˌka/
verb
(transitivt) utsätta matvara eller liknande för rök för att konservera eller tillsätta smak, särskilt fisk och kött, vanligt i perfekt particip rökt lax, rökt korv, basturökt
kouřit
rökare
noun, ut
person som röker
  1. kuřák
  2. kuřačka
rökelse
noun, ut
kadidlo
rökelsekar
noun, neutral
kadidelnice
rökförbud
noun, neutral
förbud mot att röka
zákaz kouření
rökning
noun, ut
  1. inandning av (toxiska) gaser (vanligen med tobak) med hjälp av pipa, cigarr, cigarett eller liknande föremål /i njutningssyfte/; det att röka
  2. (matlagning) en metod att konservera och smaksätta olika livsmedel genom att röka dem.
kouření
rökrum
noun, neutral
rum för rökning
kuřárna
rökt
adjective
(matlagning) ; tillagad genom rökning
uzený
röllika
noun, ut
en art (Achillea millefolium) inom växtfamiljen korgblommiga växter (Asteraceae); individ av arten röllika
řebříček
rönn
noun, ut
ett trädslag (Sorbus aucuparia ssp. aucuparia) i släktet oxlar; individ av detta trädslag
  1. jeřáb
  2. jeřáb ptačí
röntgenium
noun, neutral
roentgenium
röntgenstråle
noun, ut
(fysik, medicin) stråle av röntgenstrålning; en form av kortvågsstrålar som fått stor användning inom medicin (se röntgenbild) och teknik (för materialkontroll)
rentgen
röntgenstrålning
noun, ut
(fysik) joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier
rentgenové záření
rör
noun, neutral
långsmalt föremål med genomgående hålighet
  1. roura
  2. trubka
röra
/ˈrøˌra/
verb
låta, i synnerhet en kroppsdel, byta eller ändra position/läge (i rummet)
pohnout
rörande
adjective
som rör, som väcker känslor; gripande
dojemný
rördrom
noun, ut
bukač velký
rörelse
noun, ut
  1. (fysik) grundläggande fenomen där föremål ändrar position i rymden
    1. pohyb
    2. hnutí
  2. (sociologi) organiserad mänsklig verksamhet som delar samma medel eller mål
    1. hnutí
    2. pohyb
rörelsemängd
noun, ut
hybnost
rörelsemängdsmoment
noun, neutral
(mekanik) vektoriell fysikalisk storhet som anger hur mycket rotation det finns i en kropp som utför en rotationsrörelse, analogi till rörelsemängd för en kropp som utför en translationsrörelse
moment hybnosti
rörflen
noun, ut
växt (gräs) av arten Phalaris arundinacea
chrastice rákosovitá
rörhöna
noun, ut
slípka
rörledning
noun, ut
pipa
potrubí
rörlig
adjective
mobilní
rörlighet
noun, ut
förmågan att vara rörlig; mobilitet, rörelseförmåga
mobilita
rörmokare
noun, ut
(vattenförsörjning, yrken) person som lagar och installerar anläggningar för vattenförsörjning och avlopp i byggnader
instalatér
rörsocker
noun, neutral
třtinový cukr
röst
noun, ut
ljud frambringat ur människans talapparat; sådant karaktäristiskt ljud som kan knytas till en viss människa
hlas
rösta
verb
hlasovat
röstberättigad
adjective
om person med rätt att avge en eller flera röster i allmänna val eller inom ett bolag eller annan organisation
oprávněný volit
röstbrevlåda
noun, ut
ett interaktivt datasystem för att lagra, behandla och återge röstmeddelanden som lämnats över en telefonlinje
hlasová schránka
rösträtt
noun, ut
(statsvetenskap, juridik) rätt att delta i kollektivt beslutsfattande, rättighet att rösta (i t.ex. allmänna politiska val, i en förening eller på en bolagsstämma)
volební právo
röta
verb
låta ruttna eller murkna, låta angripas av röta, åstadkomma röta av organiskt material; i synnerhet om avfall som rötas till biogas och om lin som rötas och torkas före bråkning
máčet
rött
noun, neutral
(färger) röd färg; samma eller liknande färg som blod eller jordgubbar har; färg liggande ytterst i regnbågen och övergående i orange på den inre sidan; färg med frekvens 405...480 THz i det elektromagnetiska spektret; grundfärg i diverse färgsystem; kulört grundfärg i systemet NCS; färgen som ibland associeras med bland annat fara, förbud, eller kommunismen
červený
rött kort
noun, neutral
kort (i röd färg) som kan visas av domaren för att signalera ett matchstraff, i de flesta fall en utvisning, som påföljd för grovt brott mot gällande spelregler
červená karta
rövare
noun, ut
loupežník
rövslickare
noun, ut
(nedsättande, vulgärt) någon som på ett skenheligt vis uppträder alltför inställsamt för att komma upp sig hos exempelvis chef, lärare eller annan auktoritär person
  1. vlezdoprdelista
  2. vlezdoprdelka