(anatomi, hår) längre hår på djurs nacke, skyddshår på djurs nacke
hříva
mäklare
noun, ut
person som handlar med eller förmedlar egendom, som fastigheter, skepp, företag, aktier eller värdepapper
makléř
mäktig
adjective
som har stor makt eller mycket inflytande
mocný
mälteri
noun, neutral
anläggning där korn omvandlas till malt
sladovna
mängd
noun, ut
antal eller volym av någonting, ofta många eller mycket
množství
(matematik) oordnad uppsättning element av någon speciell beskaffenhet
množina
människa
/ˈmɛnɪɧa/
noun, ut
individ av släktet människor (Homo); särskilt av vår egen art Homo sapiens
člověk
lidé
människoapa
noun, ut
(däggdjursfamiljer, ålderdomligt) djur tillhörande tidigare familj "Pongidae" som omfattade nu levande medlemmar i överfamiljen människoartade apor "Hominoidea" förutom människan; större apa utan svans
hominid
människoätare
noun, ut
person eller djur som äter människor
kanibal
lidožrout
mänsklig
adjective
som har drag utmärkande för människan; med hänsyn till och respekt för mänsklig rättighet och en människas hälsa och välmående
lidský
mänsklig rättighet
noun
en rättighet som enligt folkrätten tillkommer varje människa
lidské právo
mänsklighet
noun, ut
alla människor (på jorden)
lidstvo
mär
noun, ut
invånare i Mähren (östra Tjeckien), tjeck
Moravan
märg
noun, ut
mjuk kärna innanför ett hårt hölje
morek
märgel
noun
kalkhaltig lera
slín
märke
noun, neutral
namn, symbol eller tecken som används för att identifiera eller känneteckna produkter, tjänster eller dylikt; fabrikat
značka
märr
noun, ut
sto; (vuxen) hästhona
kobyla
mässa
noun, ut
ett "större" firande av gudstjänst
stor utställning av varor (och försäljning)
mše
mässing
noun, ut
mosaz
mässling
noun, ut
(medicin) en sorts barnsjukdom, orsakad av ett virus
spalničky
mästare
noun, ut
person som behärskar något till fullo
person som erövrat en mästerskapstitel
person som har en elev inom något område på hög nivå; lärare
mistr
mästerskap
noun, neutral
(sport) tävling
mistrovství
mästerverk
noun, neutral
framstående konstnärligt verk
majstrštyk
mäta
verb
bestämma (ta reda på) en storhets värde
měřit
mäta upp
verb
bestämma storleken på viss helhet genom att successivt mäta dess delar
zaměřit
mätare
noun, ut
(mätteknik) apparat som mäter en fysikalisk eller kemisk storhet och oftast presenterar resultat av mätningen på en skärm
měřič
mätbar
adjective
som kan mätas
měřitelný
mätning
noun, ut
det att mäta
měření
mätress
noun, ut
älskarinna (åt högt uppsatt person)
milenka panovníka
mätt
adjective
som har ätit tillräckligt med mat för att inte känna hunger; (överfört) som har fått nog